Australiska Antarktis

I dagens värld har Australiska Antarktis blivit ett ämne för växande intresse inom olika samhällsområden. Från den akademiska miljön till företagsmiljön, Australiska Antarktis blir relevant på grund av dess inverkan på vårt dagliga liv. När vi fortsätter att gå framåt in i 2000-talet blir vikten av att förstå och ta itu med Australiska Antarktis alltmer uppenbar. I den här artikeln kommer vi att utforska hur Australiska Antarktis har utvecklats över tiden, dess inverkan på olika samhällen och sektorer och möjliga konsekvenser för framtiden. Från dess inflytande på politiken till dess inverkan på tekniken, Australiska Antarktis är ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.
Australiens flagga.
Översiktskarta över AAT området.

Australiska Antarktis (engelska: Australian Antarctic Territory, AAT) är ett landområde i Antarktis som Australien ensidigt gör anspråk på.

Geografi

Området ligger i Östantarktis och sträcker sig från 160° Ö till 142° Ö och från 136° Ö till 45° Ö (mellan 136° och 142° ligger franska Adélieland).

Inom området ligger:

AAT omfattar västra AAT och östra AAT samt två öområden Heard- och McDonaldöarna (Heardöarna yta: 368 km², McDonaldöarna yta: 4.5 km²) utanför fastlandet och hela området omfattar cirka 6 120 800 km² (cirka 14 gånger Sveriges yta).

Området utgör ett så kallat "Australian external territory" och förvaltas direkt av Australian Government Antarctic Division med kontor på Tasmanien.

Historia

Ett brev från 1959 med ett Australian Antarctis-frimärke.

Australien har gjort anspråk på området sedan den 13 juni 1933. Den 13 februari 1954 öppnades Mawson Station, Australiens första permanent bemannade forskningsstation. 1957 påbörjades seden att ge ut Australian Antarctis-frimärken, en sed som sedan dess har fortsatt. Frimärkena är även giltiga i Australien, så i praktiken är det "bara" australiska frimärken med motiv och text som anknyter till Antarktis.

Referenser

  1. ^ Worldstatesmen.org (läst 21 oktober 2010)
  2. ^ Commonwealth secretariat Arkiverad 29 april 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 21 oktober 2010)

Externa länkar