Bönsyrsor

I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Bönsyrsor, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos forskare, filosofer, vetenskapsmän och allmänheten. Bönsyrsor har varit föremål för debatt och studier i århundraden, och dess relevans i dagens samhälle är obestridlig. Från dess inverkan på teknik och vetenskap, till dess implikationer på kultur och konst, har Bönsyrsor visat sig vara ett mångfacetterat fenomen som förtjänar vår uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Bönsyrsor, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande på den moderna världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Bönsyrsors krångligheter!
Bönsyrsor
Bönsyrsa i Indien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
InfraklassNeoptera
OrdningBönsyrsor
Mantodea
Vetenskapligt namn
§ 'Mantodea'
Hitta fler artiklar om djur med

Bönsyrsor (Mantodea) är en ordning insekter med över 2 300 olika arter som är indelade i 16 olika familjer. I Mellaneuropa finns enbart en art – bönsyrsa (Mantis religiosa). Hos bönsyrsorna är det främre benparet omvandlat till två effektiva kloförsedda fångstredskap, med vilka bönsyrsorna fångar sina byten som främst är andra insekter.

Bönsyrsor har fått sitt namn av att den position de intar medan de väntar på ett byte påminner om en människa försjunken i bön. Arterna i ordningen är vanligen 4 till 8 centimeter långa, men arter så små som 1,2 centimeter och så stora som 16 centimeter finns. Honan är fyra gånger så stor som hannen. En bönsyrsa kan leva uppemot ett år.

Bönsyrsan är känd för att honan ibland äter upp hanen under själva parningsakten, sexuell kannibalism. Detta sker oftare i fångenskap än ute i naturen, men även sedan honan bitit huvudet av hanen kan denne slutföra parningsakten.

Källor

  • Delar av denna artikel är baserade på en översättning från tyska Wikipedia.