Daglönare

Idag går vi in ​​i den fascinerande världen av Daglönare, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Daglönare varit föremål för studier, debatt och beundran. Med ett arv som sträcker sig över århundraden har Daglönare satt en outplånlig prägel på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska historien, betydelsen och återverkningarna av Daglönare, vilket ger en djupare inblick i ett ämne som fortsätter att generera intresse och inspiration idag.
Byggnadsarbetare i Chittagong, Bangladesh.

Daglönare, dagsverkare eller dagakarl var under tidigmodern tid en i Sverige använd benämning på en person som utförde kroppsarbete mot dagslön. Termen, som använts sedan 1600-talet, motsvaras i viss mån av det senare grovarbetare.

Från och med frihetstiden kom dagavlönade lantarbetare på alltfler säterier och plattgårdar (tillhörande det världsliga frälset) att ersätta dagsverkesskyldiga bönder med åborätt.

Gränsdragningen mellan backstugusittare och dagkarlar är diffus. Den som i kyrkoböcker är antecknad som husman kunde vara ägare till det hus han bodde i med sin familj, men hänvisad till påhugg som daglönare för familjens försörjning. Andra husmän bodde liksom backstugusittare i hus ägda av markägaren. Hyran kunde vara dagsverken, kontanter eller en kombination.

Se även

Referenser

  1. ^ ”daglönare | SAOB”. https://svenska.se/saob/?id=D_0001-0059.HpVP&pz=7. Läst 30 maj 2020. 
  2. ^ Nationalencyklopedin. Bd 20. Höganäs: Bra böcker. 1996. sid. 322 "åborätt". ISBN 91-7024-619-X 
  3. ^ Nationalencyklopedin. Bd 9. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 181 "husman". ISBN 91-7024-619-X