Daimyo

Nuförtiden är betydelsen av Daimyo obestridlig i vårt dagliga liv. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande på olika aspekter av våra liv, har Daimyo fångat uppmärksamheten och intresset hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att till fullo utforska allt som Daimyo representerar, dess utveckling över tiden och dess relevans idag. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Daimyo till ett ämne av stor betydelse och intresse för en bred publik. Följ med oss ​​på denna resa genom historien, innebörden och relevansen av Daimyo, och låt oss tillsammans upptäcka varför det är ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet.
Dagerrotypi från 1857 av Shimazu Nariakira, Satsumas daimyo.

Daimyō (japanska: 大名?, daimyō ) var en titel för japanska länsherrar under medeltiden.

Under Tokugawa-shogunatet definierades en daimyo som en länsherre vars ägor kunde producera mer än 10 000 koku ris, där en koku ris (cirka 180 liter) ansågs vara den mängd ris som kunde föda en person ett helt år. En daimyō vars domäner avkastade mindre än 150 000 koku ris betraktades som bakre daimyō och de med över 150 000 koku betraktades som främre daimyō. Antalet daimyō växlade, men höll sig oftast omkring 250 stycken.

Ordet daimyō kan översättas som "stora namn" och tros ha uppstått som en sammansättning av leden dai (stor) och myō eller myōden (benämning på risproducerande feodalegendom).

Källor

  1. ^ Lipman, Jonathan Neaman, Barbara Molony, och Michael Edson Robinson, Modern East Asia : An Integrated History (Boston: Pearson, 2012), s. 90.
  • Papinot, Edmond (1976) (på engelska). Historical and geographical dictionary of Japan (4. Tuttle ed.). Rutland: Tuttle. Libris 5695730. ISBN 0-8048-0996-8