Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter

Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som har fått betydande relevans idag. Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter kan referera till en person, ett aktuellt ämne, ett viktigt datum eller något annat element som har fångat allmänhetens uppmärksamhet. Utefter dessa linjer kommer de olika aspekterna relaterade till Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter att utforskas, från dess ursprung till dess implikationer i det nuvarande samhället. Dess möjliga återverkningar kommer att analyseras, liksom de åsikter och ståndpunkter som finns kring detta ämne. Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter representerar en intressepunkt som väcker nyfikenhet och debatt, så det är viktigt att fördjupa sig i dess studier och förståelse.
Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter (franska: Déclaration des droits de l'homme et du citoyen), även kallad augustirättigheterna, antogs av Frankrikes nationalförsamling 27 augusti (vissa källor säger 26 augusti) 1789 i samband med Franska revolutionen, som den första deklarationen om mänskliga rättigheter antagen av en stat. Nationalförsamlingen antog ytterligare en rättighetsdeklaration 1793.

Kungen Ludvig XVI hade vägrat signera medborgarrättsdeklarationen av rädsla att det skulle leda till demokrati i Frankrike. Det var kvinnornas stormning av Versailles som fick honom att ändra sig. Kungen skrev skyndsamt på deklarationen nästföljande dag.

Deklarationen avsåg endast rättigheter för män. 1791 publicerades Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter av Olympe de Gouges, men utan framgång.

Dokumentet är sedan 2003 inskrivet på Unescos lista över världsminnen på grund av sin avgörande betydelse som förlaga för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs 1948.

Se även

Referenser

Externa länkar