Formeln för bäring ur koordinater

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Formeln för bäring ur koordinater, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag har Formeln för bäring ur koordinater varit ett ämne av intresse för både experter och hobbyister. Vi kommer att analysera dess kulturella, politiska och sociala implikationer, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att undersöka hur Formeln för bäring ur koordinater har påverkat olika aspekter av vardagen, från mode till teknik. Utan tvekan är Formeln för bäring ur koordinater ett ämne som förtjänar särskild uppmärksamhet och i den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i dess fascinerande värld.

Formeln för bäring ur koordinater används för att beräkna bäring mellan två punkter med kända koordinater (x och y).

Bäringen är enligt formlen:


För att få rätt värde behövs ett kvadranttillägg. Hur stort detta är beror på vilken kvadrant bäringen befinner sig i. Detta kan man se på om värdet i täljaren och nämnaren efter subtraktionen är positivt eller negativt.

Första kvadranten: : inget tillägg

Andra kvadranten: : tillägg på 200 gon

Tredje kvadranten: : tillägg på 200 gon

Fjärde kvadranten: : tillägg på 400 gon

Observera att formeln är anpassad efter ett geodetiskt koordinatsystem där kvadrantnumreringen sker medurs, till skillnad från ett matematiskt där den sker moturs.

Figur

Exempel: Punkten P1 har koordinaterna x=20 och y=50 och punkten P2 har koordinaterna x=100 och y=120. Beräkning av bäringen från P1 till P2 blir:

Värdet i både täljaren och nämnaren är positivt, alltså är bäringen i första kvadranten och inget tillägg behövs.


Räknar man istället ut bäringen från P2 till P1 blir formeln:

Eftersom värdet blir negativt i både täljare och nämnare adderas ett kvadranttillägg: