Gerard van Honthorst

I dagens värld har Gerard van Honthorst blivit ett mycket relevant ämne. På både den offentliga och privata sfären har Gerard van Honthorst fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av individer och organisationer. Dess inverkan har märkts på flera områden, från politik till teknik, genom kultur och samhället i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i analysen av Gerard van Honthorst, utforska dess olika aspekter och undersöka dess inflytande i olika sammanhang. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation har Gerard van Honthorst väckt stort intresse och väcker viktiga reflektioner som förtjänar att behandlas på djupet.
Gerard van Honthorst
Född4 november 1592
Utrecht
Död27 april 1656 (63 år)
Utrecht
Konstnärskap
År aktiv1616–1656
FältMåleri
MotivKristna motiv, bibliska motiv, porträtt
RörelseUtrechtskolan
MecenaterVincenzo Giustiniani
Scipione Borghese
Elisabet Stuart
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Begabbelsen (omkring 1614).

Gerard van Honthorst, ibland Gerrit van Honthorst, även känd under namnet Gherardo delle Notti, född 4 november 1592 i Utrecht, död där 27 april 1656, var en nederländsk konstnär i Utrechtskolan. Han var bror till Willem van Honthorst.

Biografi

Honthorst var elev till Abraham Bloemaert och vistades ett tiotal år i Italien till 1621, där han påverkades av Caravaggios naturalism och intresse för överraskande belysningsproblem. I Italien fick han tillnamnet Gherardo delle Notti. Sina största framgångar fick han med sina ljusdunkelmålningar, genrestycken samt historiska och religiösa bilder. Bland dessa märks Födelsen i Florens. I Rom målade Honthorst flera altartavlor. Som förmedlare av Caravaggios konst kom Honthorst att utöva ett betydelsefullt inflytande på holländskt måleri. I porträttmåleriet var han mycket anlitad av furstehusen såväl i Holland som i England och Brandenburg. För Kristian IV var Honthorst även verksam, varom flera bilder på Frederiksborgs och Kronborgs slott vittnar, en del med ämnen ur Danmarks historia. Flera bortfördes av svenskarna 1659 och finns nu på flera svenska slott, bland annat Drottningholms slott.

Verk i Rom (urval)

Referenser

Noter

  1. ^ Blunt 1992, s. 125.
  2. ^ Blunt 1992, s. 143.
  3. ^ Blunt 1992, s. 158.

Tryckta källor

Externa länkar