Namnet James Van Allen är utan tvekan ett ämne av stor relevans idag. Genom historien har James Van Allen varit föremål för studier, debatt och kontroverser inom olika områden och discipliner. Från vetenskap till litteratur, genom politik och populärkultur har James Van Allen satt en outplånlig prägel på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av James Van Allen, och undersöka dess inverkan på dagens värld och dess relevans för framtiden. Från dess ursprung till dess utveckling idag har James Van Allen fångat uppmärksamheten och fantasin hos miljontals människor runt om i världen.
James Van Allen vid National Air and Space Museum] i januari 1977.
| James Van Allen | |
 | |
| Född | 7 september 1914 Mount Pleasant, Iowa, USA |
|---|---|
| Död | 9 augusti 2006 (91 år) Iowa City, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Iowa, Iowa Wesleyan University, Mount Pleasant Community High School  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, professor, kärnfysiker, geovetare |
| Arbetsgivare | Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory Carnegie Institution for Science (1939–1942) University of Iowa (1951–1985) |
| Noterbara verk | Van Allen-bältena |
| Barn | 5 |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1946) Person of the Year (1960) Richtmyer Memorial-priset (1960) Elliott Cresson-medaljen (1961) John Adam Fleming Medal (1963) William Bowie-medaljen (1977) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1978) International Space Hall of Fame (1984) National Medal of Science (1987) William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1987) Crafoordpriset i geovetenskap (1989) Vannevar Bush Award (1991) Gerard P. Kuiper Prize (1994) Nevada Medal | |
| Redigera Wikidata | |
James Van Allen, född 7 september 1914 i Mount Pleasant, Iowa, död 9 augusti 2006 i Iowa City, Iowa, var en amerikansk fysiker som arbetade vid University of Iowa. Ur mätresultat från forskningssatelliterna Explorer I och Explorer II, påvisade han 1958 att jorden omges av två bälten med hög strålningsintensitet bestående av elektroner och protoner. Bältena har sedan uppkallats efter Van Allen.
Van Allen invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. För sina forskningsresultat tilldelades han 1989 Kungliga Vetenskapsakademins Crafoord-pris, som i dag uppgår till cirka 500 000 USD.
Litteratur
- Abigail Foerstner, James Van Allen: The first eight billion miles. University of Iowa Press, Iowa City, 2007. ISBN 978-0-87745-999-6.
Källor
- ^ Encyclopædia Britannica, James A. Van Allen, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, James Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, James Alfred Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, Springer .
- ^ läs online, www.crgazette.com .
- ^ läs online, clas.uiowa.edu .
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
- ^ läs online, www.notablebiographies.com , läst: 7 september 2017.
- ^ james-a-van-allen.
- ^ läs online, aapt.org .
- ^ läs online, www.fi.edu .
- ^ läs online, www.agu.org .
- ^ läs online, physicstoday.scitation.org .
- ^ läs online, www.nasonline.org .
- ^ läs online, www.nmspacemuseum.org , läst: 17 juli 2023.
- ^ Induction Ceremony to Honor 3 Pioneers, Albuquerque Journal (på engelska), 23 september 1984, s. 91, läs online .
|