I dagens artikel ska vi prata om Kristinehamns kommun, ett ämne som har skapat stort intresse på senare tid. Kristinehamns kommun är ett ämne som varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, vare sig det är på det akademiska området, på det politiska området eller i samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna relaterade till Kristinehamns kommun, från dess ursprung till dess relevans idag. Vi kommer att utforska olika perspektiv och åsikter, i syfte att ge en helhetssyn på Kristinehamns kommun och dess påverkan på samhället. Vi är säkra på att den här artikeln kommer att vara av stort intresse för alla som vill fördjupa sig i komplexiteten i Kristinehamns kommun och bättre förstå dess betydelse i dagens värld.
Kristinehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristinehamns stad, huvuddelen av Visnums landskommun (Rudskoga, Visnums och Visnums-Kils församlingar) samt en del ur Väse landskommun (Ölme församling).
I Kristinehamns kommun består den jämna berggrunden av gnejs och granit med inslag av hyperit. Genom området löper två stora, tydliga förkastningslinjer. Vänerkusten är kraftigt fragmenterad; ytterskärgården består av öar som varierar i grad av kalkspolning, medan de större inre öarna är täckta av skog.
Vänerslätten innanför kusten är täckt av fina sediment som delvis har odlats. Skogsområdet i nordöstra och östra delen av kommunen är mer kuperat och består huvudsakligen av stenig morän med inslag av myrmark. I södra delen av kommunen, kring Nötön och Åråsviken, finns tydliga ändmoränryggar.
Kommunen har 23 817 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 110:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Kristinehamns kommun 1810–2020
År
Folkmängd
1810
10 785
1850
14 962
1900
18 002
1910
19 148
1920
21 783
1930
22 040
1940
22 140
1950
25 958
1960
27 892
1970
27 851
1980
26 977
1990
25 865
2000
24 297
2010
23 808
2020
24 190
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam.
Bilden kommer från Kristinehamns stads sigill, föreskrivet i privilegiebrevet från 1642. När detta skulle fastställas som vapen på 1940-talet uppstod vissa tolkningskiljaktigheter mellan staden och Riksheraldikern. I sin nuvarande form kunde det fastställas av Kungl Maj:t 1941. Efter kommunombildningen 1971 registrerades det för Kristinehamns kommun i PRV 1974.