Sedan urminnes tider har Landskap i Finland fångat uppmärksamhet och intresse hos människor runt om i världen. Från sitt ursprung till nutid har Landskap i Finland varit ett ämne för diskussion, debatt och reflektion i otaliga sammanhang. Oavsett om det är på det akademiska, vetenskapliga, kulturella eller sociala området har Landskap i Finland satt en outplånlig prägel på mänsklighetens historia. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna, påverkan och relevansen av Landskap i Finland, såväl som dess inflytande på olika aspekter av vardagen. Genom djup och noggrann analys kommer vi att försöka belysa detta fascinerande ämne och dess betydelse i den moderna världen.
Finlands landskap är sedan 2010, då länen avskaffades, den högsta nivån i Finlands administrativa indelning. För varje landskap finns ett landskapsförbund, en samkommun som arbetar med regional utveckling och fungerar som intresseorganisationer för landskapet och landskapets kommuner.
Beskrivning
Det finns nio historiska landskap (se artikeln Historiska landskap i Finland), men i samband med 1997 års länsreform infördes en ny kommunalrättslig enhet i form av sekundärkommuner, som benämns landskapsförbund (finska: maakuntaliitto eller maakunnan liitto). Landskapsförbunden fungerar som samkommuner, bevakar sina landskaps och medlemskommuners intressen, arbetar med regional utveckling, handlägger kulturfrågor för sin befolkning och upprätthåller landskapsplaner. Därutöver sköter förbunden mångahanda internationella ärenden och kontakter. Det finns 18 sådana. Därtill finns det självstyrande landskapet Åland. Landskapsförbunden bygger till stor del på uppdelning av de historiska landskapen. Från början fanns det 19 landskapsförbund, men Östra Nyland gick upp i Nyland från 1 januari 2011.