Landssvikoppgjøret

I dagens värld har Landssvikoppgjøret blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Landssvikoppgjøret fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, yrkesverksamma och allmänheten, och genererat en debatt där flera synpunkter presenteras och olika aspekter relaterade till detta ämne analyseras. Med tiden har Landssvikoppgjøret utvecklats och anpassat sig till de förändringar och utmaningar som uppstår i dagens värld, och dess inflytande har sträckt sig till olika sfärer, från politik och ekonomi, till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna av Landssvikoppgjøret, och undersöka dess inverkan på samhället och dess roll i den samtida världen.
Vidkun Quisling avrättades 24 oktober 1945.
Ragnar Skancke avrättades 28 augusti 1948. Skancke är den sista person som avrättats i Norge.

Landssvikoppgjøret (norska: landssvik, ”landsförräderi”) var en norsk rättsprocess efter andra världskriget.

Processen var riktad mot medlemmar av det nazi-vänliga partiet Nasjonal Samling (NS) och tyskarnas medhjälpare i Norge. Processen inleddes med arresteringar efter den tyska kapitulationen 8 maj 1945, vilket ledde till rättsprocesser mot ca 92 000 personer varav ca 50 000 blev straffade, 30 fick dödsstraff, ca 17 000 fick fängelsestraff och de resterande fick böter. Den norska rättsprocessen skiljde sig från processer i andra länder genom att det omfattade förhållandevis många fall, men å andra sidan var de flesta domarna milda. Utöver den rättsliga processen var det ett omfattande informellt arbete med utrensningar inom bland annat organisationer och arbetsliv.

Rättsprocessen var omstridd i samtiden, och har också blivit kritiserad efteråt. Det gäller speciellt frågan om kollektiv skuld. Vissa menar att processen blev för mild, och att för många, bland annat ekonomiska förbrytare, kom undan för lätt.

Källor