Neologi

I den här artikeln ska vi utforska Neologi och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Neologi har varit föremål för intresse och debatt under lång tid, och dess inflytande sträcker sig till flera områden, från politik till populärkultur. Vi kommer att dyka in i de olika aspekterna som gör Neologi till ett relevant och intressant ämne, och analysera hur det har utvecklats över tiden. Från dess ursprung till dess nuvarande relevans kommer vi att dyka ner i en fullständig analys av Neologi och dess betydelse i vårt samhälle.

Neologi (av grekiska νέος ’ny’ och λόγος ’ord’, ’kunskap’, ’lära’) är den av rationalism präglade tyska protestantiska teologi som växte fram under senare hälften av 1700-talet. Neologin var präglad av upplysningens religionskritik och andra idéer. Den betonade förnuftets betydelse, och kritiserade kyrkomötenas diskussioner och slutsatser som spekulationer. Den avvisar de kristna dogmerna om Treenigheten och Kristi gudomlighet och intog en deistisk syn på tillvaron. För dessa teser argumenterade man utifrån en historisk-kritisk metod enligt sin tids bibelvetenskap.

Benämningen neologi myntades av dess motståndare, som betraktade sig själva som renläriga. De främsta svenska företrädarna för neologin var, enligt uppslagsverket Nordisk familjebok utgivet under tidigt 1900-tal, biskop Magnus Lehnberg samt ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom.

Neologin föregicks av den något mindre radikala Wolffianismen. På 1800-talet fick neologin en efterföljare i liberalteologin.

Källor

  1. ^ i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)