Postort

Idag vill vi prata om Postort, ett ämne som finns i många människors liv. Postort är ett brett och relevant ämne i dagens samhälle, som omfattar aspekter som sträcker sig från det personliga till det globala. Många människor har påverkats av Postort på ett eller annat sätt, och dess inflytande sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna av Postort, analysera dess inverkan, dess betydelse och de implikationer det har för vårt samhälle. Genom denna analys hoppas vi kunna ge en tydligare och djupare insikt i Postort, och erbjuda värdefull information som bidrar till förståelsen och reflektionen kring detta ämne.

En postort är i Sverige ett område med en egen postadress. Postorten sammanfaller inte alltid helt med andra administrativa eller statistiska indelningar av landet, som kommuner, församlingar, småorter eller tätorter.

Det finns (2018) 1 911 postorter i Sverige. I Finland brukar man använda termen postanstalt.

Namngivning av postorter

För att undvika förväxlingar har Posten ofta tvingats skapa egna namn på postorter. Dessa har ofta fått en så stor genomslagskraft att de helt ersatt det tidigare namnet.

Exempelvis hette Höör i Skåne ursprungligen Hör. På 1800-talet skrev man ofta "Här" i stället för ortnamnet på lokala försändelser. Därför hamnade många brev avsedda för lokal distribution i till exempel Stockholm just i Hör. Av den anledningen fick postorten stavningen Höör. Denna stavning används numera även för tätorten, församlingen och kommunen.

Namnet Upplands Väsby, skapat av Posten 1919, är sedan 1952 namn på en kommun.

Se även

Referenser