Québecs regioner är ett ämne som har fångat samhällets uppmärksamhet de senaste åren. Med sin relevans inom det akademiska, sociala, politiska och tekniska området har Québecs regioner blivit en punkt för ständig debatt och en outtömlig källa till information och kontroverser. Från dess ursprung till dess nuvarande inverkan har Québecs regioner visat sig vara ett mångfacetterat ämne som omfattar ett brett spektrum av överväganden och aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta tillvägagångssätten relaterade till Québecs regioner, analysera dess inflytande inom olika områden och undersöka dess relevans i dagens samhälle.
Sedan 1966 är den kanadensiska provinsen Québec indelad i administrativa regioner, sedan 1999 17 stycken. Förutom den administrativa indelningen finns också en traditionell indelning i 20 regioner.
De administrativa regionerna är grunden för provinsmyndigheternas regionala indelningar. I varje region finns också ett regionalt samarbetsorgan för kommunpolitiker (conférence régionale des élus på franska) utom i Montérégie, som har tre, och Nord-du-Québec, där Administration régionale Kativik, cree-organisationen Eeyou Istchee och Conférence régionale des élus de la Baie-James har denna funktion.
Administrativa regioner
| Nr | Namn | Invånarantal (2006) | Area (km²) | Tidigare namn |
|---|---|---|---|---|
| 01 | Bas-Saint-Laurent | 201 692 | 22 185 | del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987) |
| 02 | Saguenay–Lac-Saint-Jean | 274 095 | 95 893 | |
| 03 | Capitale-Nationale | 671 468 | 18 639 | Québec (–1999) |
| 04 | Mauricie | 260 461 | 35 452 | del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997) |
| 05 | Estrie | 302 161 | 10 195 | Cantons-de-l'Est (–1981) |
| 06 | Montréal | 1 873 971 | 498 | |
| 07 | Outaouais | 347 214 | 30 504 | |
| 08 | Abitibi-Témiscamingue | 144 835 | 57 340 | Nord-Ouest (–1981) |
| 09 | Côte-Nord | 95 948 | 236 700 | |
| 10 | Nord-du-Québec | 40 637 | 718 229 | Nouveau-Québec (–1987) |
| 11 | Gaspésie–Îles-de-la-Madeleine | 95 872 | 20 272 | del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987) |
| 12 | Chaudière-Appalaches | 397 777 | 15 071 | |
| 13 | Laval | 376 845 | 246 | |
| 14 | Lanaudière | 434 872 | 12 313 | |
| 15 | Laurentides | 518 621 | 20 560 | |
| 16 | Montérégie | 1 386 693 | 11 111 | |
| 17 | Centre-du-Québec | 228 099 | 6 921 | del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997) |
Traditionella regioner
- Bas-Saint-Laurent
- Charlevoix
- Saguenay
- Lac-Saint-Jean
- Québecs storstadsområde (Capitale-Nationale utom Charlevoix)
- Mauricie
- Cantons-de-l'Est eller Eastern Townships (något större än Estrie)
- Montréals storstadsområde
- Outaouais
- Abitibi
- Témiscamingue
- Côte-Nord
- Nouveau-Québec ("Nya Québec"), även kallat Nord-du-Québec eller Grand-Nord, inkluderar Nunavik och Jamésie)
- Gaspésie
- Îles-de-la-Madeleine eller Magdalen Islands
- Beauce (inom Chaudière-Appalaches)
- Lanaudière
- Laurentides
- Montérégie
- Bois-Francs (inom Centre-du-Québec)
Se även
Referenser
- ^ ”Évolution et distribution de la population par région administrative, superficie et densité, Québec, 1971-2006”. Institut de la statistique du Québec. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012210039/http://stat.gouv.qc.ca/donstat/societe/demographie/dons_regnl/regional/203.htm. Läst 13 november 2007.
|