Rutherfordium

Numera är Rutherfordium ett ämne som har fått stor relevans i det nutida samhället. Vikten av Rutherfordium har diskuterats och studerats flitigt av experter inom olika discipliner, vilket har väckt intresset hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Rutherfordiums inverkan på våra dagliga liv, och analysera dess implikationer på olika områden i samhället. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i den globala ekonomin har Rutherfordium blivit ett centralt ämne för debatt och forskning. Följ med oss ​​på denna resa genom de olika aspekterna av Rutherfordium och upptäck dess betydelse i dagens värld.
Rutherfordium
Nummer
104
Tecken
Rf
Grupp
4
Period
7
Block
d
Hf

Rf
LawrenciumRutherfordiumDubnium
5f14 6d2 7s2
104Rf

Generella egenskaper
Relativ atommassa u
Fysikaliska egenskaper
AggregationstillståndFast (förutsagt)
Atomära egenskaper
Jonisationspotential(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration 5f14 6d2 7s2
e per skal2, 8, 18, 32, 32, 10, 2
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Rutherfordium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör transuranerna. Den mest stabila isotopen har en halveringstid på cirka 1,3 timmar.

Rutherfordium är uppkallat efter den nyzeeländsk-brittiske fysikern Ernest Rutherford. Sovjetunionen föreslog att ämnet skulle kallas för "Kurtjatovium" för att hedra fysikern Igor Kurtjatov.

Grundämnet framställdes första gången i Sovjetunionen 1964 genom att plutonium 242 bestrålades med neonkärnor.

Källor

  1. ^ ”Rutherfordium – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/104/Rutherfordium. Läst 29 juli 2022. 
  2. ^ Fricke, Burkhard (1975). ”Superheavy elements: a prediction of their chemical and physical properties”. Recent Impact of Physics on Inorganic Chemistry 21: sid. 89–144. doi:10.1007/BFb0116498. http://www.researchgate.net/publication/225672062_Superheavy_elements_a_prediction_of_their_chemical_and_physical_properties. Läst 4 oktober 2013. 
  3. ^ Hoffman, Darleane C.; Lee, Diana M.; Pershina, Valeria (2006). ”Transactinides and the future elements”. i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3rd). Dordrecht, The Netherlands: Springer Science+Business Media. ISBN 1-4020-3555-1 
  4. ^ Bra Böckers lexikon, 1977