Nuförtiden är Rysslands demografi ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och demokratiseringen av information har Rysslands demografi blivit en intressant plats för människor i alla åldrar och bakgrunder. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Rysslands demografi satt en betydande prägel på hur vi lever och uppfattar världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten och betydelsen av Rysslands demografi idag, såväl som dess relevans för framtiden.
Ryssland demografi beskriver befolkningssammansättningen i förbundsrepubliken Ryssland, och övervakas av statistikmyndigheten Rosstat. Den ryska befolkningssammansättningen utmärker sig med höga mortalitetstal och låg förväntad levnadslängd, framför allt inom gruppen män. Rysslands befolkning minskar, och under år 2021 uppgick minskningen till fler än en miljon invånare.
Enligt den ryska folkräkningen 2002 hade Ryssland en befolkning på 145,2 miljoner människor varav 106 miljoner bodde i de europeiska delarna och 39 miljoner bodde i de asiatiska delarna.
Enligt uppskattning från år 2006 har landet omkring 142 400 000 invånare. Rysslands befolkning har sedan 1990-talet minskat drastiskt till följd av ökade dödstal i relation till de minskande födelsetalen.
Etnicitet
Tabellen nedan visar folkmängden fördelad på etnicitet enligt folkräkningen 2021. Knappt 72 % av befolkningen, eller knappt 106 miljoner, uppgavs vara etniska ryssar. De enda övriga grupper som översteg 1 % av befolkningen var tatarer (3,2 %), tjetjener (1,14 %) och basjkirer (1,07 %). Nära 12 % uppgav ingen etnicitet.
Ryssland anses ha flest hiv-smittade utanför subsahariska Afrika. Många gånger överförs smittan via injektionssprutor som delas av narkotikamissbrukare.
Självmord
Årligen begås 38,7 självmord per 100 000 invånare enligt WHO, det är en av de högsta frekvenserna i världen.
Abort
Det har bedömts att det sker fler aborter än födslar i Ryssland. 2004 gjorde minst 1,6 miljoner kvinnor abort (en femtedel av dem var yngre än 18 år) och cirka 1,5 miljoner barn föddes. En orsak anses vara att ett första barns födelse gör många familjer fattiga.
Urbanisering, städer och landsbygd
Moskva är den största staden i Ryssland, (med en befolkning på 10,4 miljoner) och är Rysslands huvudstad. Orten är även ett viktigt ekonomiskt center och har ett rikt kulturliv, med flera museer för konst, litteratur, musik, dans, historia och vetenskap. Det finns hundratals kyrkobyggnader och flera katedraler. Orten har blivit Rysslands "huvudmagnet" för investeringar från andra länder, och företagsnärvaro.
Sankt Petersburg (4,7 miljoner invånare) bildades 1703 av Peter den store som Rysslands huvudstad, och hette Petrograd under första världskriget och Leningrad efter 1924. Efter en folkomröstning 1991 ändrades namnet tillbaka till Sankt Petersburg. Under tsartiden var staden Rysslands kulturella, intellektuella, finansiella och industriella center. Då huvudstaden flyttades tillbaka till Moskva 1918 minskade stadens politiska betydelse, men den förblev ett viktigt center inom kultur, vetenskap och krigsindustri.
Novosibirsk är den största staden i Sibirien, en större industristad och en viktig stad inom transport. Det viktigaste universitetet i Ryssland, förutom Moskva och Sankt Petersburg, är Novosibirsks statsuniversitet, beläget i en förort till Novosibirsk.
Landsbygdslivet i Ryssland skiljer sig från många andra länder. Byar nära storstäder påminner mer om förorterna i USA, medan byar långt bort från städerna ofta kännetecknas av fattiga levnadsförhållanden.