I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Tisdag, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom tiden. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer i vardagen har Tisdag varit föremål för debatt och analys av experter inom olika discipliner. Oavsett om vi pratar om dess inflytande på historien, dess relevans i dagens värld eller dess prognoser in i framtiden, förblir Tisdag ett ämne av intresse och nyfikenhet för många. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Tisdag, från dess ursprung till dess möjliga återverkningar, med syftet att ge en bred och detaljerad översikt av detta spännande ämne.
Tisdag är en veckodag som kommer efter måndag och före onsdag. Enligt den gamla definitionen är tisdagen veckans tredje dag, men sedan internationell standard infördes 1973 räknas tisdagen som veckans andra dag.
Tisdagen i mytologin
I Norden är tisdagen uppkallad efter den fornnordiska guden Tyr, på fornsvenska kallad Ti. På latin heter tisdag dies Martis vilket betyder Mars dag. Tyr identifieras ofta med den romerska krigsguden Mars. I Europa under medeltiden ansågs tisdagen som en lämplig dag att inleda krig på, då detta var krigsgudens dag. Även svärdssmide och andra krigsförberedande aktiviteter utfördes vanligtvis på tisdagar.
Tisdagen i kulturen
Fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller semla äts traditionellt på en tisdag i vissa länder.
I USA används dagen ofta för politiska val, till exempel supertisdag, presidentval och kongressval ("mellanårsval").
Vita tisdagen kallas tisdagen i Stilla veckan, på grund av att detta var den sista dagen i fastlagen och den sista dagen som man fick förtära vitt mjöl och ägg före fastan. I Skåne även pannkaketisdagen, då det förr i tiden gjordes pannkakor till allt husfolk.
